Södertälje, Nyköping, Katrineholm, Eskilstuna, Kumla, Hallsberg, Karlskoga, Kristinehamn, Karlstad, Mariestad
På grund av omständigheter utanför vår kontroll kommer vi inte iväg som planerat utan får vänta i några dagar. Tillslut är vi i alla fall ”back on the road”.
Bo njuter av solen i Eskilstuna.
Vi anländer till Kinnekulle mitt i natten i jakt på vårat vandrarhem. När bilen är parkerad ser jag plötsligt tre vackra rådjur som står och betar i utkanten av en skogsdunge. Jag beslutar mig för att försöka ta en bild på dem.
Som en indian smyger jag framåt mot mina byten, men tydligen måste jag öva mer eftersom rådjuren genast lägger märke till mig. Jag stannar, de stirrar. Jag försöker ta en bild men det är för mörkt och jag vill inte använda blixten eftersom det kan skrämma iväg dem. Efter att ha stått i dödläge ett tag ignorera de mig och fortsätter äta.
Fotomodell-Bo och folkracebilar i närheten av Kumla.
Jag börjar ånyo röra mig mot dem. Den här gången kommer jag ganska nära men har fel vinkel eftersom de står bakom ett träd. Jag måste komma runt på flanken. Tyvärr är det högt och daggigt gräs vid vägkanten och ljudet mina 44:or gör att de skuttar iväg ett 10-tal meter. Jag försöker på nytt närma mig men rådjuren har tröttnat på smygleken och ger sig av djupt in i skogen.
Days of thunder.
Lite besviken men tacksam för den vackra synen ger jag mig iväg på jakt efter vandrarhemmets reception där nyckelskåpet enligt uppgift ska vara.
I mörkret ser det ut som en radhuslänga i Jakobsberg, fast husen sitter inte ihop. De är däremot helt likadana och det är omöjligt att se några markeringar i mörkret. Jag letar frenetiskt efter receptionen i en timme (min trötthet bidrar säkert till att jag inte hittar den). Tillslut finner jag nyckelskåpet och sedermera även huset jag ska sova i.
Den vita Tigern.
På morgonen vaknar jag i Emil i lönneberga-land. Utanför vandrar ett 20-tal äldre män och kvinnor omkring.
Hur lätt tror ni att det är att läsa den där skylten i mörkret?
Det visar sig att hela stället är en slags hantverkuppvisnings by. Sömmkonst, glastillverkning med mera finns att beskåda. Bo och jag tar ett varv innan vi ger oss av, hänger lite vid minigolfbanan, kollar in glasmästarens hus och gläds åt barnen som står och leker på gräsmattan. Idylliskt är ett bra ord i sammanhanget.
Förbjudet att kasta sten!
Senaste kommentarerna