Genom berg och skogar testade jag nät, medan MTP:n låg i bagaget och surrade och lät.

4G var ett kapitel i sig, men till slut funkade det, trot’t eller ej.

Bilen var full av sladdar och antenner i en enda röra, det var tur att ingen min förbannelse över tekniken kunde höra.

Det blev en del samtal till redaktionen i panik, men jobbarkompisarna hjälpte mig med problemen på ett sätt som är proffs lik.

Sätet växte nästan fast i min bak, men det blev en del stopp för att äta helfabrikat på olika vägkrokshak.

I Norrland var vägarna fulla av ren och ankomsten till hotellet i Kiruna blev därför sen.

Dialekterna är ibland svåra att förstå, inte minst i Värmland och Skåne fick jag anstränga mig för att fatta ett schå.

1300 mil har jag åkt utan krocka, jag kan nu dessutom om att ha besökt över 130 städer skryta och skrocka.

Sverige är vackert som fan även från insidan av en bil, men nu tackar jag för mig och vill inte åka en endaste mer mil.